je suis une pomme

kan det vara som ett uppvaknande,
ur någon slags midvintersömn
min konstnärssjäl gäspar, rör sig
helt plötsligt slukar jag litteratur som förr,
lyssnar på ny musik och tycker, tänker

använder kameran och njuter utav höst
kyla
men färger, skönhet
leenden och takåsar som jag en gång
förälskade mig i, kungsholmen är rätt så vackert
igen

jag kommer tillbaka
jag har insett att

jag är 26 och att mitt liv är värt
värt att levas och lika mycket,
som alla andras



-
hon är underbar, helt fantastisk
bearbetar mig och mitt inre och på
sex månader har hon väckt mig
öppnat mina ögon
och gett mig linda tillbaka
i samma veva blev min mamma
min närmsta
min bästa, allra bästa vän och det
är jag himla glad över

-
han, rösten, löften
alltså, aldrig har jag känt sådant
behov efter att få tråna läppar emot
läppar
på att en relation ska brytas

förbjuden, inbjuden frukt
höstmogna svenska äpplen
bildligt talat

ät mig