righthandman

när sorger och andnöd för tillfället
försvinner
gapar hjärtat som nyfödda svalor
är det så när sekunderna glömmer att gå
eller när
benen faktiskt orkar

litet mer



valsen, eller rocken
hans klanderligt perfekta ansikte
varma armar
bröstet jag inte lutat mig emot
på ca etthundrafemtiosex dagar
suger in allt jag bara kan få

utav en kram

två djupa andetag mot
min hårbotten


radiostyrd, ensam mot världen
krigare - och sedan
sjunger han den fina
rock'n'roll runt mina höfter
bara trettionio timmar efter
jag bryr mig litet men när
gitarrlockar sviker
känns det inte

längre



jag har en mur
som bara faller
när nordpolen valsar
söderöver



när värmen slår ut
och varje sten jag finslipat

med tystnad

bara flisar
sönder